Föräldrahandboken

Små rutiner för familjens vardag

Lite mer tydlighet, lite färre påminnelser. Praktiska idéer att prova tillsammans, en vardagsstund i taget.

En gåva från Flipzy till din familj. Använd bilder, papper, en whiteboard eller det verktyg som passar er. Allt här är fritt att prova, oavsett om du någonsin köper en tavla.

Gå direkt till rutinidéerna
Ett barn tar på sig en strumpa medan en förälder erbjuder två tröjor. En rutintavla i trä med sju brickor hänger i närheten.
Att göra sig redo kan rymma val, sällskap och lite hjälp.

Börja med en liten stund

Vissa dagar är det en bedrift att hitta allas skor. Du kanske är trött på att upprepa dig, och ditt barn kan vara trött på att bli påskyndat. En rutin är en liten plan som ni kan titta på tillsammans, med utrymme för hjälp och dagar som blir annorlunda.

Välj en stund som ofta känns trasslig: att klä på sig, komma hem eller plocka undan några leksaker. Fråga: ”Vad skulle göra det här lite lättare för oss?” Börja med något hanterbart, i stället för att försöka förändra hela dagen.

Var på samma sida

Kom nära och bekräfta det barnet lämnar: ”Du ville ha mer tid med ditt torn.” Ge sedan ett tydligt nästa steg: ”Nu är det dags för skorna. Jag kan hjälpa dig.” Ett barn kan vara besviket och samtidigt få stöd i övergången. Värme garanterar inte samarbete. En svår stund betyder inte att du har gjort fel.

Gör nästa steg synligt

En välbekant ordning kan hjälpa barn att veta vad som väntar. En bild av skor ger ”gör dig redo” en konkret startpunkt. Ha planen där aktiviteten sker och använd ord som barnet förstår. Head Starts vägledning om rutiner hemma ger fler idéer om hur en ordning kan bli välbekant och ändå flexibel.

Tillbaka till innehållet

Introducera en bildrutin

Prova i en lugn stund när ingen av er behöver skynda sig. ”Vi tappar ofta bort oss innan vi ska gå. Vi kan göra en liten plan tillsammans.” Låt barnet välja eller rita bilderna och kontrollera sedan att ni menar samma sak med varje bild.

Välj, visa, öva, anpassa

  1. Välj några handlingar. Tre steg kan räcka. Byt ”städa” mot ”lägg bilarna i korgen”. Är det för mycket, börja med en bil.
  2. Visa ordningen. Sätt bilderna där barnet ser dem. Visa vad som kommer först och sedan. Ett foto av barnets egen krok kan vara tydligare än en symbol.
  3. Öva tillsammans. ”Jag håller ärmen, du stoppar in armen.” Ge tid att reagera och så mycket hjälp som barnet behöver.
  4. Lägg märke till och anpassa. ”Du hittade dina skor.” Efter några försök: vad var svårt? Flytta korgen, förenkla bilden eller ta bort ett steg. Behåll det som hjälper.

En bock, en bild som flyttas åt sidan eller en träbricka som vänds kan visa att en handling är klar. Det hör till handlingen och är ingen extra syssla. Det går bra att markera ett steg som gjorts med hjälp. Ett överhoppat steg kan förbli ogjort utan att dagen blir förstörd.

En hand fäller ner en träbricka över en bild av handtvätt. Två brickor visar bockar och fyra till står upprätt.
En vändning kan visa ”klart”. Det är återkoppling på en uppgift, inte ett betyg på dagen.
Tillbaka till innehållet

Anpassa hjälpen efter ditt barn

Åldern kan vara en utgångspunkt men säger inte hur mycket hjälp just den här uppgiften kräver. Ett barn som klär på sig självt kan ändå behöva sällskap för att gå hemifrån. Sjukdom, trötthet, nya platser och obehag från sinnesintryck kan förändra behoven från dag till dag.

Yngre barn kanske föredrar en bild och en vuxen bredvid. Låt barnet påverka ordning, språk och format mer när det växer. Ett äldre barn kan föredra en egen skriven lista. Behåll stöd så länge det hjälper. Självständighet kan också vara att veta hur man ber om hjälp.

Prova det stöd som passar i dag

  • ”Det här är nytt.” Visa en handling och gör den tillsammans. Använd ett föremål eller foto om en teckning är otydlig.
  • ”Jag kan, men tappar bort mig.” Ha en kort följd synlig. Peka på nästa bild och ge barnet tid att reagera.
  • ”Jag vill själv.” Låt barnet välja sitt sätt att komma ihåg. Bestäm när ni stämmer av och finns till hands.

Gör det lättare: en nåbar krok, bekväma kläder, en stadig sittplats, större bilder eller färre ord. Kräv inte ögonkontakt eller talade svar. Pekningar, gester och barnets vanliga kommunikationshjälpmedel räknas också. NAEYC:s vägledning betonar individuella styrkor och sammanhang, i stället för samma tidsplan för alla barn.

Tillbaka till innehållet

Ge plats för lek och stolthet

En liten inbjudan kan hjälpa er att börja: låt en leksak titta på när strumporna åker på, gå som en pingvin till badrummet eller sortera bilar efter färg när ni lägger undan dem. Om lekar gör barnet uppvarvat eller känns för ansträngande i dag, använd en lugn röst och en hjälpande hand. Du behöver inte göra varje rutin underhållande.

Uppmärksamma ansträngningen utan att räkna poäng

Prova att beskriva det som hände: ”Du lade böckerna där vi hittar dem.” Fråga: ”Vill du göra nästa del eller ska vi göra den tillsammans?” Vissa barn gillar jubel, andra föredrar en stilla nick.

Ett synligt avslut kan kännas bra i sig. Om ni redan använder en liten belöning, håll målet tydligt och nåbart och fundera på om det hjälper. Höj inte belöningen när uppgiften är för svår. Gör uppgiften mindre eller erbjud mer stöd. När den blir välbekant kan ni prata om att använda belöningar mindre.

Kärlek, tröst, mat, vatten, vila och toalettbesök behöver aldrig förtjänas. Låt sagor och närhet finnas kvar även när rutinen inte är klar. Känslor är inget man blir godkänd eller underkänd i.

Tillbaka till innehållet

Rutinidéer för vardagliga situationer

Låna de delar som passar. Varje exempel har en kort följd, något du kan säga och en enklare version. Ändra ordningen eller hoppa över steg utifrån barnet, hemmet och dagen.

Det här är aktivitetsförslag, inte listor över klistermärken som ingår i ett paket. Rita en symbol som saknas, använd ett foto eller lägg till ett annat bildstöd. Välj bilder som barnet förstår. Varje handling behöver inte ett matchande klistermärke.

Vardagens övergångar

En mjuk start på morgonen

För morgnar då ”gör dig redo” känns som för många saker på en gång.

  1. Gå på toaletten
  2. Tvätta händerna
  3. Klä på dig
  4. Ät frukost

Du kan säga: ”God morgon. Kläderna ligger här. Vill du ha hjälp med tröjan?”

En jobbigare dag: Lägg fram en bekväm uppsättning kvällen innan. Om påklädningen blir för mycket, hjälp till och låt barnet göra en liten del.

De sista stegen innan ni går

För stunden när alla nästan är klara men skor och väskor har försvunnit.

  1. Ta på skorna
  2. Ta på en jacka om det behövs
  3. Ta väskan
  4. Möt din vuxna vid dörren

Du kan säga: ”Skor, jacka, väska. Jag sitter här medan du börjar.”

En jobbigare dag: Ha sakerna tillsammans vid dörren. Bär väskan själv om barnet behöver båda händerna eller mer hjälp i dag.

Landa mjukt hemma

För ett barn som kommer hem hungrigt, tyst, spralligt eller utmattat.

  1. Lämna skorna vid dörren
  2. Häng väskan på kroken
  3. Tvätta händerna
  4. Ta mellanmål eller något att dricka
  5. Välj lugn lek eller vila

Du kan säga: ”Nu är du hemma. Vi lägger väskan här. Vi kan prata senare.”

En jobbigare dag: Erbjud mat, vatten eller tröst så fort det behövs. Jackan och väskan kan vänta. Ni kan lägga undan dem tillsammans senare.

Göra sig redo att vila

För en kväll som behöver ett välbekant avslut utan brådska.

  1. Ta på pyjamas
  2. Gå på toaletten
  3. Borsta tänderna med hjälp
  4. Välj en saga att läsa tillsammans
  5. Kom till ro i sängen

Du kan säga: ”Pyjamas först. Jag kan hjälpa dig, sedan läser vi tillsammans.”

En jobbigare dag: Börja med extra hjälp och håll kvällen enkel. Ge tröst när den behövs. Sagor och kramar förtjänas inte genom att bli klar snabbt.

En hanterbar handtvättsrutin

För en omsorgsuppgift som behöver tydligare steg i stället för fler påminnelser.

  1. Blöt händerna
  2. Tvätta med tvål
  3. Skölj
  4. Torka händerna

Du kan säga: ”Vill du ha den mjuka handduken? Jag hjälper till med kranen.”

En jobbigare dag: Prova behagligt varmt vatten och en välbekant handduk. Visa ett steg i taget och hjälp vid behov. Ihållande obehag är värt att undersöka.

Delta tillsammans

Ett barn håller en vikt handduk och sträcker sig mot en vändbar bricka medan en förälder sorterar tvätt bredvid.
Att hjälpa till kan vara en liten del av en gemensam uppgift. En vuxen kan göra resten.

Lägga några leksaker till sängs

För ett gemensamt rum där ”städa allt” känns överväldigande.

  1. Lägg bilarna i korgen
  2. Ställ böckerna i hyllan
  3. Lägg gosedjuren på sin plats

Du kan säga: ”Jag tar böckerna med dig. Vilken bil ska i först?”

En jobbigare dag: Välj en korg eller två leksaker. Arbeta bredvid barnet och spara den större städningen till en annan gång.

Hjälpa till med en trädgårdssyssla

För ett barn som vill vara med en vuxen utomhus.

  1. Välj en växt tillsammans
  2. Vattna med en liten kanna
  3. Ställ undan kannan
  4. Tvätta händerna

Du kan säga: ”Den här växten behöver vatten. Vi bär kannan tillsammans.”

En jobbigare dag: Den vuxna kan hålla kannan medan barnet väljer växt. Använd lämpliga redskap och håll ihop. En liten uppgift räcker.

Vara delaktig kring måltiden

För att ge barnet en roll utan att göra ätandet till en prestation.

  1. Tvätta händerna
  2. Bär en servett till bordet
  3. Var med vid måltiden
  4. Bär tillbaka en säker sak när du är klar

Du kan säga: ”Du kan ta servetterna. Du får bestämma om och hur mycket du vill äta av det som serveras.”

En jobbigare dag: Duka och plocka undan själv om det behövs. Hjälp med sittplats eller bestick. Undvik belöningar för tuggor och press att äta upp.

Känslor, förändringar och nya platser

Hitta stöd för en stark känsla

För en stund när barnet vill ha hjälp men kanske saknar orden. Erbjud varsamt och med pauser. Det här är inga krav att klara av.

  1. Peka på en känslobild om du vill
  2. Välj sällskap eller lite utrymme i närheten
  3. Prova valt stöd, till exempel att rita tillsammans

Du kan säga: ”Du behöver inte sluta gråta. Jag är här. Ska jag sitta bredvid dig?”

En jobbigare dag: Lägg undan bilderna om de skapar press. Finns till hands utan att kräva ett namn på känslan, en kram, ett svar eller ett lyckligt slut.

En dag för vila och tröst

För ett sjukt barn som blir tryggt av lite igenkänning. Se följden som alternativ, inte ett schema.

  1. Välj en bekväm viloplats
  2. Ha något att dricka inom räckhåll
  3. Välj en lugn saga eller aktivitet

Du kan säga: ”I dag kan vi vila. Vill du att jag läser eller sitter hos dig?”

En jobbigare dag: Släpp planen helt om vila behövs. Ge tröst och omsorg när behov uppstår. Vuxna ansvarar för vårdbeslut.

Packa en liten väska tillsammans

För att göra resan mer konkret och ge barnet en hanterbar uppgift.

  1. Välj en trygg leksak
  2. Lägg i ombyteskläder
  3. Lägg i en bok
  4. Kontrollera väskan med en vuxen

Du kan säga: ”Du väljer nallen och boken. Vi kontrollerar väskan tillsammans.”

En jobbigare dag: Låt barnet välja en enda sak och packa resten själv. Vuxna ansvarar fortfarande för dokument, mediciner och den sista kontrollen.

Ett välbekant hejdå på förskolan

För att förbereda lämningen på förskolan med den rutin som används där.

  1. Lägg väskan på sin plats
  2. Hälsa på pedagogen
  3. Säg ert vanliga hejdå
  4. Välj en aktivitet med pedagogen för att landa

Du kan säga: ”Väskan på kroken, sedan säger vi hejdå. Pedagogen hjälper dig att välja en bok.”

En jobbigare dag: Kom överens om extra stöd med pedagogen. Öva med leksaker hemma och fortsätt ge trygghet även om tårarna inte slutar.

Skärmar, helger och syskon

Gå vidare efter skärmen

För ett avslut som ni bestämt före tittandet eller spelandet.

  1. Stanna vid det bestämda avslutet
  2. Lägg enheten på sin plats
  3. Gå vidare till nästa aktivitet tillsammans

Du kan säga: ”Avsnittet är slut. Jag kan hjälpa dig att stänga av. Vi hämtar ritpapper.”

En jobbigare dag: Stanna nära och hjälp till att avsluta. Välj något välbekant och enkelt som nästa aktivitet. Spara en krävande syssla till senare.

Några välbekanta helgstunder

För en dag med andra planer. Det här är hållpunkter under dagen, med gott om utrymme mellan dem.

  1. Ät frukost tillsammans
  2. Välj något att göra ihop
  3. Lägg undan det ni använde
  4. Återgå till en välbekant kvällsrutin

Du kan säga: ”I dag ser lite annorlunda ut. Efter frukosten bestämmer vi vad vi ska göra tillsammans.”

En jobbigare dag: Behåll bara en välbekant stund när planerna ändras. Förklara förändringen kort och hjälp till med nästa övergång.

Två barn, en gemensam städning

För syskon som deltar i samma uppgift med olika mycket hjälp.

  1. Välj varsin liten leksakskategori
  2. Lägg undan din kategori med hjälp vid behov
  3. Ställ tillbaka korgarna

Du kan säga: ”Du kan ta bilarna med mig. Din syster tar klossarna. Vi gör varsin del.”

En jobbigare dag: Ge barnen separata platser eller tider. Låt den ena bli klar medan du hjälper den andra. Ingen behöver förtjäna tröst eller ledig tid åt sitt syskon.

Tillbaka till innehållet

Hjälp vid skärmavslut

Bestäm ett begripligt avslut innan skärmen startar: ett avsnitt eller en stoppunkt i ett spel. Visa vad som kommer sedan. Stäng om möjligt av automatisk uppspelning och välj ett avslut där barnet får göra klart.

Förvarna kort och stanna nära: ”Avsnittet slutar snart. Du kan trycka på stopp eller så hjälper jag dig.” Barnet kan ändå bli ledset. Håll fast vid gränsen och erbjud sällskap. Du behöver inte få barnet att tycka om den.

En bekant nästa aktivitet kan underlätta: sträcka på sig, rita eller gå ut tillsammans. Erbjud mellanmål när det är dags eller barnet är hungrigt, utan att göra det till en belöning för ett tyst avslut. Om övergången ofta är svår, se över tidpunkt, innehåll och längd när alla är lugna. AAP:s Family Media Plan kan hjälpa er att planera tillsammans.

Tillbaka till innehållet

Olika barn, olika planer

Rättvist behöver inte betyda likadant. Ett barn kan ta på skorna självt medan ett annat behöver dig bredvid. Ge var och en en tydlig, hanterbar uppgift. Undvik tävlingar, gemensamma poäng och att göra ett barn ansvarigt för det andras samarbete.

Prova: ”Din bror behöver hjälp med jackan. Du kan ställa väskan vid dörren, sedan kommer jag till dig.” Om en gemensam tavla skapar jämförelser, använd separata bilder eller egna checklistor. Låt barnen bli klara i sin egen takt.

Dela de ord och bilder som hjälper med andra omsorgspersoner. Fråga hur lämningen faktiskt går till i förskolan innan ni övar hemma. Olika hem och miljöer kan ha olika rutiner. Förklara skillnaden utan att göra en version till den ”rätta”.

Tillbaka till innehållet

När planen faller isär

Innan du lägger till en påminnelse, leta efter ett praktiskt hinder: hunger, obehag, buller, en otydlig bild, något som saknas eller ett för stort steg. En rutin kan behöva ändras även om den fungerade i går.

”Barnet kommer inte igång.”

Kom nära, ge en konkret handling och vänta. I stället för att upprepa ”klä på dig”, prova ”Här är tröjan. Ska jag hålla den öppen?” Om bilden ignoreras, kontrollera att barnet förstår den och kan använda tavlan bekvämt.

”Strumporna känns fel.”

Ta obehaget på allvar. Erbjud ett bekvämt, välbekant par, låt barnet känna på sömmen eller ändra planen om det går. Leta senare efter ett praktiskt mönster: material, passform, temperatur eller ansträngningen att klä på sig. Återkommande smärta eller starkt obehag behöver stöd, inte en större belöning.

”Barnet vill inte städa.”

Gör ”städa rummet” till en enda kategori och arbeta bredvid: ”Jag tar böckerna. Du lägger två bilar i korgen.” Stanna vid det lilla mål ni kom överens om. En överbelastad dag kan ni göra en säker väg över golvet och lämna resten.

”Läggningen börjar om hela tiden.”

Kontrollera om barnet behöver toaletten, vatten, trygghet eller hjälp att ligga bekvämt. Håll nästa steg välbekant: ”Nu är det dags att vila. Jag är här.” Planera förutsägbara tittar-in om det hjälper. Begränsa inte trösten och kräv inte att rutinen ska ge sömn på beställning.

”Barnet vill bara ha priset.”

Prata om uppgiften i en lugn stund. Är den för svår, obehaglig eller otydlig? Förklara ändringar i en befintlig belöningsöverenskommelse i förväg. Prova en mindre, gemensam uppgift och vanlig återkoppling utan att ta bort en redan intjänad belöning.

”Jag skrek.”

Du kan reparera utan ett långt tal: ”Jag skrek. Förlåt. Det förtjänade du inte. Vi försöker igen med ett steg.” Behöver du en paus, se till att barnet är tryggt och be en annan vuxen ta över om det går. Dina behov och ditt stöd är också viktiga.

”Allt är för mycket i dag.”

Lägg undan listan och ta hand om de omedelbara behoven. Du kan säga: ”I dag hjälper jag mer.” Återgå till ett bekant steg när det är till hjälp. Det finns ingen skuld för missade dagar att ta igen.

Om vardagsaktiviteter fortsätter att göra ont eller skapa stark oro, eller om du är orolig för sömn, mat, utveckling eller säkerhet, kontakta barnets vårdgivare eller familjestöd. Du behöver inte få planen att fungera ensam.

Tillbaka till innehållet

En liten plan att prova i morgon

Välj en stund, en kort följd och ett sätt att göra den lättare. Prova några gånger innan du bestämmer vad som ska ändras. Se efter hjälpsamma framsteg: färre borttappade skor, ett barn som ber om hjälp eller en vuxen som upprepar sig lite mindre.

Vår stund
När skulle lite mer tydlighet hjälpa?
Våra första steg
Välj högst tre konkreta handlingar att börja med.
Hjälpen vi erbjuder
En framlagd sak, sällskap, en demonstration eller ett mindre steg.
Vår enklare version
Vad kan vi hoppa över eller göra tillsammans en svår dag?

Ni kan ändra planen medan ni lär er. En vanlig dag med lite mer förståelse är värd att bygga vidare på.

Tillbaka till innehållet

Läs vidare

Resurserna ger bakgrund om rutiner, lyhörd omsorg, lek och familjeliv. Handbokens exempel och föräldrafraser är förslag att anpassa, inte ett prövat program eller bevis för kliniska fördelar med en viss produkt.

Tillbaka till innehållet